Denna förstörelselusta

I dag publicerar vi i Katrineholms-Kuriren och i kkuriren.se en insändare som är upprörd över att det förstörts en del vid Stavstugans förskola i katrinehyolm där hennes dotter går.
Barnens nya solsegel fick sitta uppe i ett par dagar. Först hade man hoppa på seglet så att upphängnignen förstörde. Det kunde åtgärdas. Dagen efter skars seglet sönder.
När jag var nere på förskolan och träffade några ur personalen så berättade de att det ofta förstörs något. Bland annat hade man sått morötter och som växt upp och barnenh skulle få skörda vad de sått. Men dessförinnan hade någon eller några varit där och dragit upp dem. Lena Nymark, en av de anställda på stavstugan, kunde bara visa upp platsen.
Det är förskräckligt att förstörelselustan är så stor hos vissa. De kan inte förstå vilken skada de gör och att det också kostar pengar att reparera eller köpa nytt. Och de stora förlorarna på förskolan är barnen. Och vad trist för personalen att varje morgon kanske uppleva en skräck inför vad de ska se när de kommer till sin arbetsplats.
Viktigt att vi vuxna reagerar och agerar när vi ser liknande saker som händer. Det borde dessutom vara mycket folk i rörelse, åtminstone på dagar och kvällar, eftersom Stavstugans förskola ligger granne med Speceritjänst.
Eftersom inte kommentatorsfunktionen på bloggen fungerar för närvarande så går det bra att skriva mejl till mig under adress kurt.sjoblom@kkuriren.se

Läs mer

Missnöjet pyr

Missnöjet pyr på landsorten. Definitivt i Sköldinge om man ska ta signaturen “Missnöjda barn och föräldrar” på orden i en insändare i dagens Katrineholms-Kuriren och kkuriren.se.
Är Sköldinge bortglömt? Den frågan ställer sig signaturen och det är en fråga som många boende ställer om sin kransort. Det kanske vore fel och orättvist att säga att det inte görs några förbättringar på orterna runt tätorten. Men känslan många har är att det inte händer tillräckligt. Politikerna vill att folk ska bo på landsorten. De flesta partiers politiker talar gärna varmt om det.
Lite beroende på vad det sedan är så kanske det är lättare fatt besluta om en sak där kanske mer än 20 000 personer kan dra nytta av det inom närområdet än kanske 1 000 personer. Politikerna får då flera presumtiva väljare till nästa val.
Sedan kanske det är så att om man exempelvis som i Sköldinge vill ha en hoppramp så kanske man själv måste ta initiativ i frågan och kanske behöver ungdomarna själva hjälpa till med visst arbete.
Kanhända har politiker och tjänstemän uppvaktats om satsningar som insändaren tar upp. Har det inte givit resultat så ta kontakt igen. Man får inte ge upp.
Eftersom inte kommentatorsfunktionen på bloggen fungerar för närvarande så går det bra att skriva mejl till mig under adress kurt.sjoblom@kkuriren.se

Läs mer

“Tycker att det är dåligt”

Den 17 augusti skrev artisten Michael Mårtensson, uppväxt i Julita, en insändare med rubriken ”Vladimir Putin har blod på sina händer”.
Den väckte stor uppmärksamhet och många var det som läste den på kkuriren.se.
Michael Mårtensson kritiserade OS-pamparna Stefan Lindeberg och Gunilla Lindberg, och som han tyckte deras lama agerande mot Ryssland, i homofobifrågan.
Vi har försökt få dem att besvara den kritik som riktades mot dem.
Samma lördag som den publicerades så skickades mejl till både Stefan Lindeberg och Gunilla Lindberg. Och det är helt i sin ordning att de inte svarar under helgen, inte ens bekräftar mejlet. Men sedan hade jag hoppats på att få en reaktion. I mejlet skrev jag bland annat: ”Meddela mig gärna om du inte har för avsikt att svara.”
På tisdagen ringde jag två gånger till SOK och bad att få tala med Lindeberg och Lindberg. Växeln skulle lämna meddelande och också informera om ärendet.
Men inget hände. Så i måndags ringde jag igen och bad att få tala med informationsavdelningen. Fick kontakt med en mycket trevlig Björn Folin. Han informerade om att Gunilla Lindberg var utomlands men att Stefan Lindeberg fanns på kontoret.
Han trodde inte att det skulle bli något svar från Lindeberg utan endast hänvisning till SOS hemsida där Katrineholmssonen Stefan Lindeberg hade uttalat sig. Jag skickade över vad Michael Mårtensson skrivit.
Det dröjde inte länge innan jag fick svar. Lindeberg hade inga andra kommentarer än de som han skrivit på deras webb. “I övrigt så avböjer han att ytterligare kommentera frågan”, var meddelandet från Björn Folin.
Jag tycker att det är dåligt att Stefan Lindeberg ändå inte kunde svara direkt på Mårtenssons inlägg. Det kunde han som före detta katrineholmare och landstingsråd i Nyköping bjuda på, men inte. Många lite äldre katrineholmare känner naturligtvis Stefan Lindeberg och de hade säkert gärna set honom svara. Men det är väl så att när det gäller homofobifrågan så är Stefan Lindeberg och Gunilla Lindberg pressade. Och håller tyst. Är man OS-pamp så är man. Fair play? Vadå?

Eftersom inte kommentatorsfunktionen på bloggen fungerar för närvarande så går det bra att skriva mejl till mig under adress kurt.sjoblom@kkuriren.se

Läs mer

“Tillrättavisade och tystas ner”

I dag publicerar vi en mycket intressant debattartikel i Katrineholms-Kuriren och kkuriren.se. Det är centerpartisten Pia Bernthling, som är vice gruppledare i landstinget Sörmland och ledamot av arbetsmarknads- och familjenämnden.
Hon skriver bland annat: ”Då det kommit till min kännedom att medarbetare blir tillrättavisade och tystas ner för att de vågar vara öppna med vad de tycker och tänker, både inom landsting och kommun, så kan jag verkligen se att personalpolicys som antagits i landsting och kommuner inte följs.”

Om Pia Bernthling har rätt så är det naturligtvis förskräckligt om medarbetarna inte vågar säga vad de tycker. För inom såväl landsting som kommun behöver man ta vara på medarbetarnas idéer och förslag för en för medborgarna bättre verksamhet. Det är naturligtvis lika viktigt att medarbetarnas idéer inom privata näringslivet tas om hand på samma sätt.
Det finns en viktig skillnad mellan anställda i exempelvis landsting och kommuner gentemot privata näringslivet. De offentliganställda har meddelarskydd, vilket innebär att de kan informera media om saker i deras verksamhet. Dessutom får arbetsgivaren då inte efterforska källan. Det är straffbart.
Pia Bernthling påpekar också vikten av att kritik som riktas mot verksamheten inte stannar där utan också går vidare till politikerna. Det finns väl knappast skrivet i någon personalpolicy att en medarbetare i landsting och kommun inte får ta direktkontakt med ”sin” politiker.

Läs mer

Längre öppettider

I dag har vi en insändare i Katrineholms-Kuriren och kkuriren.se som önskar annorlunda öppettider på Vika avfallsanläggning i Katrineholm. Jag har full förståelse för att privatpersoner önskar längre öppettider på kvällar och helger. När det gäller vardagskvällar skulle redan en timme längre på onsdagar vara väldigt positivt. I dag är det öppet till kl. 19.00. Skulle det dessutom kunna vara öppet ett par kvällar i veckan vore det toppen.
Gärna också lite längre öppet på lördagen, en eller ett par timmar till skulle vara önskvärt. De gånger jag är där är på lördagar är det nästan fullproppat. Däremot tycker inte jag att det finns tillräckliga skäl att införa söndagsöppet.
Det är knappast realistiskt att öppna senare på vardagar än kl. 7.00 eftersom många besökare under dagtid är företagare.
Det vi ska ha klart för oss är att det i slutändan åndå är vi som skattebetalare som får betala för öppettiderna på ett eller annat sätt.

Eftersom inte kommentatorsfunktionen på bloggen fungerar för närvarande så går det bra att skriva mejl till mig under adress kurt.sjoblom@kkuriren.se

Läs mer

Va! – Jag hör inte

Om man har nedsatt hörsel eller ingen hörsel alls så för det med sig många problem som vi som normalthörande inte kan sätta oss in i. Även om vi försöker förstå så gör vi det nog inte fullt ut.
Ett problem som lyftes upp i två insändare i Katrineholms-Kuriren och kkuriren.se i fredags med anledning av att landstinget belutat att det nu är slut med den öppna mottagningen på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. I fortsättningen måste man beställa tid.
Båda skribenterna vänder sig mot att landstinget valt att informera enbart genom annons.
Signaturen “Hörselskadad – och ledsen” undrar varför man inte har e-posten som ett alternaiv att kunna ha kontakt.
Allan Sunnliden ringde och skulle sedan knappa in en siffra för att fortsätta och komma rätt. Men vad hjälpte det när Sunnliden inte hörde vad som sades. “Vi måste få veta vilket budskap siffrorna står för”, skriver han.
Ja, det hjälper ju inte hur många siffror och information som ges när man ska trycka på respektive knapp när man inte hör något eller väldigt dåligt.
Allan Sunnliden konstaterar också att antalet audionomer blivit allt färre med åren. Det behövs säkert ett antal trots att den tekniska utvecklinen gått framåt. Tekniken kan inte ersätta människan överallt.
Hoppas att landstinget tar tag i problemet och förhoppningsvis också svarar på de båda insändarna.
Eftersom inte kommentatorsfunktionen på bloggen fungerar för närvarande så går det bra att skriva mejl till mig under adress kurt.sjoblom@kkuriren.se

Läs mer