Vråkruka eller…?

Det har varit mycket snack och lite verkstad när det gäller lösningen vid rondellen vid nya genomfarten vid Glysas grav. Pratet, eller snarare skrivandet, har varit via ett antal insändare i Katrineholms-Kuriren och på kkuriren.se. Kulturförvaltningen i Katrineholm ansvarar för att det ska bli snyggt i rondellen. En tävling ska utlysas.

I dag skriver Kjell Arne Persson, ordförande i Föreningen Vrå Folket om rondellen och är upprörd över att inget hänt.

På ett tidigt stadium försökte föreningen lobba för att det vore lämpligt med att ha en utsmyckning med anspelning på Vråkrukan. Hittills har de inte blivit bönhörda. Men kanske får de sin vilja igenom om det inte gått prestige i frågan. Men det tror jag inte.

Som Kjell Arne Persson skriver i dagens insändare så så har vi fått vänja oss vid plåtgrisar, de är faktiskt fina, och nu senast glassgubbar, inte lika fina – även om glassen är god.

Det har nu gått drygt ett år sedan förbifarten invigdes. Så kanske, kanske att det finns något i rondellen till 2-års jubiléet.

 

Läs Mer

Skönhetsideal

Ni har väl läst den strålande krönikan av Carina Wising i Katrineholms-Kuriren och på kkuriren.se.
”Snälla, snälla flickor i alla åldrar: sluta för böveln omedelbums med att pluta med läpparna!”, började hon.
Och så berättar hon om alla bilder som hon ser sociala medier. Krönikan som publicerades den 24 oktober är verkligen värd att läsa, för såväl gammal som ung.
På dagens insändarsida skriver signaturen ”Äkta vara – varar längst” med anledning av Carina Wisings krönika. Insändarskribenten är förtvivlad över att unga tjejer/kvinnor blivit slavar under skönhetsidealen.
Insändarskribenten påpekar också att det finns tjejer som ännu inte nått tonåren som under en timma tar sig an utseendet innan de går till skolan: Hellre hoppar man över frukosten.
Då har det väl ändå gått för långt? Låt barn vara barn och här måste vi vuxna vara mer på alerten. Men det är säkert inte lätt. Intrycken i dag kommer från så många håll och på olika sätt så det är inte lätt för unga att veta vad som är rätt och rimligt. Det har skett stora förändringar under ett antal år.
Men det är viktigt att sådant här diskuteras och att det skrivs om, precis som Carina Wising gjorde i sin krönika och insändarskribenten hakade på..

Läs Mer

Det mörknar tidigare

Kom du för tidigt till jobbet i dag? Visserligen var många lediga i går och när det nu blev vintertid, eller som en del kallar för normaltid, natten till en söndag så är ju inte risken stor. Smart nog så har man alltid valt natten till en söndag.
För dem som jobbade natt så blev arbetspasset en timme längre än vanligt. Å andra sidan blev det kortare om nu samma person jobbade i våras när vi gick över till sommartid.
Numera är det inte så svårt att komma ihåg åt vilket håll klockan ska vridas om man har någon enkel regel att hålla sig vid. På våren plockas trädgårdsmöblerna fram och då vrids klockan fram. På hösten är det precis tvärtom. Men det finns säkert många andra regler som gör att man kan hålla koll.
Det har börjat diskuteras på olika håll om man ska ha detta med sommar- och vintertid kvar. Men vi kan ju inte ändra bara i Sverige utan måste få alla länder med på förändringen om det ska bli bra.
En del människor mår faktiskt dåligt vid de tidpunkter då klockan vrids fram- eller bakåt. Man kan tycka att en timme mer eller mindre inte borde göra något. Men faktiskt så för det så för en del.
Och nu sen på eftermiddagen är det redan mörkt ute. En påminnelse om att vintertiden är här.

Läs Mer

Tanka kan bli dyrt

De flesta av oss tycker nog att det är ganska dyrt att tanka bilen. Har man varit van att tanka vanligt 95-oktanig bensin så har det gått av bara farten. Och just där kommer risken in. Många har bytt och byter till dieselbilar. Då är det, åtminstone till en början, lätt att greppa tag i det vanliga pumphandtaget och tanka. Men då blir det problem. Råkar man fylla bensin i tanken som är för diesel så måste tanken saneras och det handlar då också ofta om bärning från platsen. Man ska nog inte köra en meter utan att först ta kontakt med någon expert.
Enligt försäkringsbolaget If handlar det om 20 000 feltankningar varje år i vårt avlånga land.
Ytterligare en risk för feltankning är när man hyr bil. Samma där om man är van att tanka bensin i sin egen.
Enligt If kostar sanering och bärgning mellan 10 000 – 15 000 kronor. Det är förmodligen det billigaste man slipper undan med. För kör man iväg och motor går sönder så drar det iväg ordentligt.
Det räcker inte att ha bilen trafikförsäkrad för att få ersättning för kostnaden vid feltankning. Det krävs helförsäkring för att få ersättning för sanering och byte av filter. Villkoren kan skilja sig mellan bolagen så ta inte för givet att du får ersättning även om du har helförsäkring. sedan kan det säkert också skilja när det gäller självrisk.
If ger följande råd om du tankar fel:

Starta inte motorn.
Ring försäkringsbolaget.
Bärgning till märkesverkstad för tömning och sanering.
Om du kört iväg. Stanna och följ listan från början.

Läs Mer

Olika syn

När flera personer ser exempelvis en teaterpjäs så kan man räkna med att det i denna publik finns olika uppfattningar om det som spelats. Ibland kan en publik vara ganska enig i stort medan det andra gånger kan vara stora skillnader i åsikter. Det finns inget som är rätt eller fel.
I lördagens tidning hade vi en recension skriven av kulturredaktören Catarina Nitz om Kannibalteaterns fars ”Skaffa mig en tenor!
På dagens insändarsida i Katrineholms-Kuriren och på kkuriren.se publicerades en insändare som är kritisk i vissa delar till recensionen. Catarina Nitz förklarar sin syn på detta. Hon var kritisk till vissa delar men positiv till andra.
Det man ska komma ihåg är att en recension av en teaterföreställning, film eller rent av match inom idrotten så är det en persons syn på evenemanget. Den som skriver har inte till uppgift att skriva något genomsnittligt vad en publik tycker utan just vad den själv anser. Så är det och så måste det vara.
Har själv läst om samma fotbollsmatch i två olika tidningar och ibland undrat om skribenterna varit på samma match. Det har inte bara hänt en gång. Men det är deras reporters syn på matchen som trycks eller kan läsas digitalt.
Jag tycker att det är bra att människors olika åsikter och syn på olika saker skickas till Katrineholms-Kuriren eller till kkuriren.se. På det viset blir debatt- och insändarspalterna intressanta och läsvärda. Så alla, fortsätt skicka in.

Läs Mer

Upprörd i trafiken?

Inte blir du väl upprörd i trafiken? Om man ska svara ärligt på den frågan så borde nog en stor majoritet svara ja. Visst kan man reta sig i olika situationer.
Försäkringsbolaget IF och intresseorganisationen Motormännen frågade vad bilisterna reagerade mest på. Av sammanlagt nästa 6 000 bilförare upprördes de mest över dem som inte använder blinkers.
Jag läste en TT-artikel då man i en faktaruta redogjorde för vad bilförare upprördes av. Den bygger på en undersökning som försäkringsbolaget IF gjort där 3 554 svenska bilister tillfrågades.
50 procent upprördes just av att många inte använder blinkers. Den sak som upprörde näst mest var bilister som låg för nära. 44 procent av dem som svarade ansåg det. Lite färre, men ändock väldigt många, 35 procent, irriterades på dem som pratade i mobil eller sms:ade.
Så långt toppas listan av det som bilister reagerar på hos andra bilister. På fjärde plats (31 procent) hamnar fotgängarna, eller rättare sagt de fotgängare som kliver ut på övergångsstället utan att se sig för.
För övrigt kan man bland annat reta sig på dem som kör för långsamt eller för fort, cyklister som inte följer regler eller inte ser sig för och folk som kör fel rondeller. Listan kan göras lång.
Anmärkningsvärt är att fler retar sig på trafikanter som kör för långsamt än för fort, 24 mot 16 procent.
Och faktiskt så är det tre procent som inte retar sig på något i trafiken – om de nu var ärliga när de svarade.

Läs Mer

Nytt parti

De olika politiska blocken inom landstinget i Sörmland brukar ha lite olika uppfattningar om vad som är medicinen för att få ordning på landstingsekonomin och framförallt ge medborgarna den goda vård som de flesta anser att de har rätt till.
Oavsett vilka partier som styrt landstinget så har kostnaderna för administration stigit hela tiden, möjligen med några tillfälliga undantag.
Men just det här är det som ett nytt parti, som ska ställa upp i valet nästa år,riktar in sig på. I insändare publicerad i Katrineholms-kuriren och på kkuriren.se i går så betonar de att de är ett enfrågeparti.
Det är ett antal personer som jobbar inom vården som tagit steget och bildat partiet ”Vård för pengarna”.
Framförallt vill företrädarna för det nya partiet minska kostnaderna för politisk och central administration.
Partiet vill att pengarna i stället ska läggas så att man får fler sköterskor, fler vårdplatser och fler ambulanser.
Ska bli spännande och följa om detta enfrågeparti får tillräckligt med röster så att de kommer in i landstinget och kanske kan de få något av en vågmästarroll. Det är de röstberättigade i Sörmland som avgör om ”Vård för pengarna” får någon politisk roll efter valet i september 2014.

Läs Mer

Skolan berör

När skolan kommer på tal berörs väldigt många människor. Man har barn eller barnbarnsom går i skolan. Man har vänner eller bekanta som har barn i skolan. Man få höra många berättelser. Och naturligtvis får man höra direkt från barnen, de som i högsta grad är inblandade i skolan. Och av lärare, som är vuxna, och vill naturligtvis få en så bra skola som möjligt för eleverna.
Och så är det politikerna, som skjuter till medel, och förvaltningarna som ska se till att det sköts på det sätt som politikerna vill.

Vi har ofta nyhetsartiklar, insändare och debattartiklar i Katrineholms-Kuriren och på kkuriren.se.
I fredags publicerades en debatt ”Lyft Katrineholms skolor” skriven av Anna Thörn, verksamhetschef i Katrineholms skolor, och Helena Björkqvist, förvaltningschef för bildningsförvaltningen.
I lördags skrev Bo Sundahl och Ulrika Hägg, Lärarförbundet i Katrineholm, en väldigt lång insändare, delvis som ett svar på en tidigare insändare av föräldern Andreas Nilsson.
Alla är överens. Det finns mycket att jobba med. Och alla vill jobba för att det blir bättre.

Läs Mer

Ställ krav på maten

I det tidigare blogginlägget skrev jag om skolmat och fortsätter nu med mera mat. I torsdagens Katrineholms-Kuriren och på kkuriren.se publicerades en insändare av Helena Jonsson, förbundsordförande i LRF.
Årets kock 2014 har dragit igång. ”Mat intresserar och engagerar många”, skriver Jonsson.
Så sant, så sant. Många tycker om att äta, gärna god och vällagad mat. Att intresset är på topp visas ganska tydligt genom att de flesta tv-kanaler av någorlunda dignitet har egna matprogram. Och varför har de det? Naturligtvis för att vi är tillräckligt många som tittar. Här är det tittarsiffrorna som avgör.
Vi blir nog också mera kräsna som konsumenter när vi tittar på många matprogram.
Det har skrivits spaltmeter om matfusk på olika nivåer. Helena Jonsson tycker därför att det är på plats att handlarna tydligt markerar hur och var maten de säljer producerats, vilka miljökonsekvenser den har och hur den transporteras.
LRF-basen anser att vi som restauranggäster har rätt att reda på vad maten innehåller.
Hur ofta skriver pizzeriorna i menyerna varifrån skinkan och osten kommer, frågar sig Helena Jonsson.
Ja, jag tror mig inte ha sett det. Har du? Skriv gärna och berätta var om du reagerat.
En uppmaning till svenska kockar som kommer från Helena Jonsson: Visa varifrån maten på tallriken kommer och när ni serverar svenskt, passa på att skryta om det.
Men det är vi som konsumenter som måste ställa kraven mot handlare och mot restaurangägare för att det ska bli resultat.

Läs Mer

Vad får skolbarnen i sig?

Vad får barnen för mat under sin skoldag? Ja, det är en fråga som Maria & Petyer Jhelte, Gisela Meinhold, Anders & Tina Krantz, Maria & Mikael Stein samt Stefanie och Mats Karlsson ställer sig i en insändare i torsdags i Katrineholms-Kuriren och på kkuriren.se.
Naturligtvis är det så att föräldrar vill veta vad barnen får i sig i skolan, att det räcker till mängdmässigt men också att det är näringsriktigt. Det är lika viktigt för många att varorna produceras på nära håll och att de inte innehåller bekämpningsmedel. Och det är självfallet rimliga krav.
Samtidigt kan man konstatera att om man helt ska nå upp till detta så måste antalet kronor som satsas på skolmaten bli betydligt fler.
Det går säkert att göra en hel del inom dagens ram och ha mer lokalt odlat. Insändarskribenterna radar upp ett antal punkter som de har synpunkter på. Bland annat pekar de på att det både o förskola och skola serveras enbart lättmjölk och lättyoghurt. Kommunens kostchef ska ha hävdat på ett möte med föräldrarna att om man i stället serverade standardprodukter så blir energiintaget per portion för högt.
Rimligare är väl att minska ner på sockret, precis som föräldrarna föreslår.
Det påpekas också att livsmedelsverket rekommenderar lättmargarin och lättmjölk. Den rekommendationen ska visst vara 24 år. Mycket bör väl ha hänt sedan dess?
Jag ser fram emot att kostchefen svarar på insändaren från föräldrarna.

Läs Mer