Vill man bli gammal?

De allra flesta skulle nog svara ja utan tvekan. Kanske med tillägget om jag mår ganska bra och är klar i knoppen. Man hoppas ju på en trygg och god ålderdom som pensionär. När man läser i dagens Katrineholms-Kuriren och på kkuriren.se om 92-årige Erik Carreman blir man både bekymrad och förskräckt.
Det är en gripande berättelse som KK-journalisten Carina Wising bjuder läsarna på. Den går ända in i benmärgen.
Jag läser rubriken: 92 år – men får ingen plats på äldreboende
Min första tanke. Det kan inte vara sant. Men det är dessvärre sant.
Eric Carreman känner sig otrygg i sin lägenhet. Den känns stor och tom ändå sedan hustrun gick bort 2012. De hade varit gifta i 64 år.
Nu skulle han vilja ha trygghet, få kompisar och mera liv omkring sig. Det skulle han kunna få på Igelkotten i Katrineholm.
Men si det går inte. 92-åringen är för pigg. Trots att han är inskriven i ett vårdteam för hjärtflimmer, han har haft en liten stroke och har protes i höft och knä. Varit inlagd på sjukhus ett par gånger.
Det trygghetslarm han fått använde han en gång. Men det kom ingen till hans undsättning.
Nej, och nej. Det är de svar han fått på ansökan om att få ställa sig i kö till ett särskilt boende.
Det har inte hjälpt hur man bönat och bett.
Att Carreman är klar i huvudet och inte klagar och är positiv har nog varit ett omen för honom i detta fall.
Den andra ansökan, som avslogs i höstas, har nu överklagats till förvaltningsrätten.
Alla partier, utom S och V, svarade på en direkt fråga i KK inför valet i fjol att de som önskar och är över 85 år ska få plats på boende utan behovsprövning. S och V svarade att plats ordnas “vid behov”. Det är tydligen inte den enskildes behov som räknas.
För då skulle ju Göran Dahlström och Socialdemokraterna se till att Erik Carreman skulle få plats på särskilt boende. Och för Moderaterna med Lars Härnström i spetsen kan det ju inte vara ett problem eftersom Moderaterna tyckte att man skulle få plats utan behovsprövning – men det var före valet.
Sedan kan jag förstå att det kan vara ett politiskt dilemma om alla som fyllt 85 år ska kunna få ett särskilt boende om de så önskar. För då måste politikerna satsa mer resurser på detta och det skulle bli på bekostnad av något annat.
Erik Carreman och hans generation är ju faktiskt de som bidragit till att vi har det så bra som vi faktiskt har det i Katrineholm och Sverige i dag. Kanske dags att betala tillbaka?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fjorton + nio =